En hemlig vän - Del 3

Steffanie - Grön

Alexandra - Blå

Diana - Röd

Jamina - Orange

När texten är kursiv är det tankar.

Diana: - Där är du ju!

Steffanie: Onej..

- Kan du gissa vad? Jag har blivit befodrad! Så vi ska ha fest och mina kompisar kommer snart. Jag vet att det är lite sent men det kommer nog gå finfint ändå!

- Vad roligt mamma! Ska jag hjälpa till att blåsa upp ballonger eller något?

- Va? Näe, du får inte vara med på festen!

- Du förstår.. Du är ju bara ett barn och kommer bara springa ivägen för oss vuxna. Då blir gästerna arga och jag får skulden och ett dåligt party!

- .. så du måste stanna på rummet hela kvällen.

Men nu tar det eld i Steffanie.

- Nä, nu är jag trött på att bli behandlad såhär! Du tror visst att jag är en liten barnunge fortfarande!

- Steffanie Simone May, vad är det med dig! Eftersom du bor hos mig är det mina regler som gäller! My house, my roules kort sagt. Gå genast in på ditt rum, du har tv förbud i 1 vecka!

Steffanie springer gråtande in på sitt rum. Efter ett tag har hon bestämt sig, hon ska rymma!

Så fort hon kan hoppar hon genom ett av fönsterna (efter att ha öppnat det förståss), sätter sig på sin cykel och cyklar bort mot sitt hopp.

*Pling plong*

Alexandra: - Ja? *Gäsp*

- Steffanie! Vad gör du här så sent? Kom in!

De går in till vardagsrummet där brasan är i full gång och sätter sig i en soffa.

- Jo, Alexandra.. Det är mamma. Hon behandlar mig nedlåtande och tror att jag är en dum barnunge! Skulle jag kunna få sova här inatt?

- Men är det inte bättre om..-

- Snälla..

- Okej, men bara en natt! Mamma får inte veta att du är här. Jag vet inte riktigt hur hon skulle reagera och det vill jag inte heller få reda på.

- Följ med! Du kan få sova här på vinden, det är säkrast där.

- Jag vet att det är lite stökigt här uppe men det är ju en vind! Vi lägger upp saker här som vi inte använder just nu men som vi senare ska ta hand om, bl.a mina gamla leksaker..

- Här är min gamla säng! Den kan du få låna.

- Men du, försök att inte föra oväsen, speciellt inte när mamma är hemma! Göm dig också om hon skulle komma. Hon kanske skulle tro att du är en inbrottstjuv eller något sånt och sätta dig i arresten annars!

- Tusen tack för att du låter mig bo här! Du är toppen!

Jamina: - Alex, älskling? Är det du?

Nu var det brottom, vad ska Alex göra för att locka bort hennes mamma från vinden innan hon upptäcker Steffanie?

-

Kommentar: Eftersom förra delen skulle ha varit lite längre från början så den här delen är istället lite längre än vad den skulle ha varit, annars är det som det ska ;)

Vi hörs och störs! ;D

-

En hemlig vän - Del 2

Steffanie - Grön

Diana - Röd

Alexandra - Blå

Övriga - Gråblå

När texten är kursiv är det tankar.

Steffanie blir väldigt trött efter ett tag och går och lägger sig. Hon somnar på bara någon minut och sover för tugnt för att märka att Diana kommer in.

Diana: Stackars Steffa, jag kanske var för hård mot henne? Hon kanske inte gillade maten och gick hem för att äta hemma! Jag får ta och upphäva hennes utegångsförbud imorgon så förlåter hon nog mitt misstag..

- Godnatt, viskar Diana till Steffanie innan hon själv somnar.

Morgonen har kommit och Steffanie går upp för att göra sig iordning för en ny skoldag.

Hon klär på sig..

..och äter frukost, borstar tänderna m.m

Sen kommer skolbussen.

Steffanie: Hoppas att det går bättre idag..

Under dagen ringer Diana och berättar att hon upphävt hennes utegångsförbud och varför. Steffanie säger inget om den verkliga orsaken till att hon gått hem, hon orkar helt enkelt inte det nu.

Men glad är hon endå. Hon stannar kvar efter skolan och går till den lilla 'lekparken' som finns på skolgården.

Övriga: - Stina, kan du gissa vem som kommer hitåt? ropar Sam som leker i klätterställningen till sin kompis.

- Onej, inte hon igen!

Steffanie - som inte hört dem - sätter sig i närheten och iakttar både Sam och Stina för att se om dem kan tänkas bjuda med henne att leka.

Efter ett tag blir Stina riktigt irriterad på henne och åker ner för kanan för att prata förstånd med Steffanie.

- Vad glor du på?!

- Inget. det gör jag inte?

- Har jag inte sagt att du ska hålla dig undan!

- Nej? säger Steffanie försiktigt. Men hon förstår att det var det Stina hade menat det när dem hade fryst ut henne igår.

- Fattar du trögt eller? Varför är du kvar här?

Men nu är Steffanie trött på att bli mobbad och utfryst.

Hon har väldig lust att flyga på mobbaren men Stina hinner före.

- Så du leker modig? Då ska vi väl se hur duktig du e då!

En tonåring som varit i närheten springer snabbt fram för att lösa bråket.

Alexandra: - Sluta upp med det där, båda två, genast!

- Stina? Du igen! Din bråkstake, att du aldrig kan låta bli!

- Okej, jag sticker!

- Hur gick det?

- Det gick bra, men jag kommer nog få något blåmärke.. Vem är du?

- Jag heter Alexandra men kallas Alex av mina närmsta vänner. Vem är du själv?

- Jag heter Steffanie, kallas Steffa ibland. Jag är ny här..

- Berätta, varför började ni bråka?

- Jo..  Steffanie berättar för Alexandra om allt som har hänt sen hon flyttade till kvarteret och lite till. Jag kan inte riktigt förstå varför! Vad har hon emot mig?

- Jag vet inte riktgit, "hon är en bråkstake" är det jag kommit fram till i alla fall. Men du, om hon börjar bråka med dig igen på skoltid så kan du leta reda på mig, jag kan bli en fadder till dig och visa dig runt på skolan och så.

- Va, är det sant? Tack!

- Och om hon börjar bråka med dig på fritiden kan jag lära dig lite knep om du kommer över någon gång!

- Tusen tack! Men varför gör du det här?

- Det kan jag berätta en annan gång.. Det är dags att dra hemmåt nu, Hejdå!

- Hejdå!

Seffanie börjar gå hem, tänk om Diana blivit orolig för henne för att hon varit ute så länge? Och tänk om hon blir arg på henne nu?

Med oro i tankarna springer hon hem den sista biten så fort hon kan..

-

Kommentar: Igentligen skulle den här delen varit längre, men det blev så mycket och det hade jag inte riktgit planerat..

Vi hörs och störs! ;D

En hemlig vän - Del 1

(Ni kommer förstå varför serien heter så om några delar..)

Steffanie - Grön

Diana - Röd

Övriga - Gråblå

När texten är kursiv är det tankar.

Steffanie: - Dags att gå upp. Jag får inte vara sen den första dagen i skolan inte!

Ojdå! Jag glömde att jag måste vara tyst, annars kan jag väcka mamma! Då blir hon inte glad..

Så tyst hon kan går hon in till köket för att få i sig något att äta..

Och bädda sängen.

Nu kommer skolbussen!

Hoppas jag får ett bra första intryck på mina lärare och klasskompisar..!

På bussen verkar det som att ingen vill sitta bredvid henne.

Nåja, det är ju bara första dagen, dem vill väl känna mig bättre först!

Med den inställningen försöker Steffanie se det positiva, nu kan hon sitta och fundera en liten stund om vad hon tror kommer hända den här dagen.

Väl framme vid skolan känner hon sig mer nervös än vad hon någonsin har gjort.

Tänk om jag inte alls får några kompisar! Vad ska jag göra då? Jag vill inte gå ensam på rasterna eller inte bli vald av någon när vi ska göra grupparbeten..

Jag får väl hålla tummarna för att det går bra!

Det verkar ju som att det finns mycket elever här! Det borde väl inte bli så svårt att få en kompis i alla fall?

På rasten..

- Hej!, jag heter Steffanie! Jag är ny här. Får jag vara med er och leka?

Övriga: - Vara med oss? Varför skulle vi låta dig vara med?

- Jag skulle vilja ha lite vänner och få en bra start nu när jag är ny i den här skolan och kvarteret.

- Usch! Jag avskyr verkligen när utlänningar kommer fram såhär och dem tror att dem är speciella!

- Ja! Hur kunde hon ens tro på den tanken? Haha, Så som hon ser ut!

- Och vilket namn hon har! Haha!

Steffanie orkar inte höra mer på deras prat och går hem. Hon struntar i att det är några timmar kvar innan hon slutar för dagen, hon skulle inte orka vara i närheten av dem där taskmörtarna!

Vilken otur! Jag valde fel personer att gå till..

Men hemma väntar ännu en till överraskning..

Diana: - Steffanie Simone May, Jag fick alldeles nyss ett telefonsamtal från dina lärare! Du skolkar från skolan, du lovade mig att uppföra dig i skolan!

- Lugn mamma, jag kan förklara!

- Nej, jag orkar inte med några fantasier idag! Du har utegångsförbud i en vecka!!

Steffanie springer genast in till sovrummet där hon sätter sig på golvet. Några tårar rinner ner för hennes kind och hon känner sig hjälplös.

- Nej, nej och nej! Allting har gått fel idag känns det som!  Åh Teddy, du är den enda som förstår mig! Jag önskar att någon kan hjälpa mig nu..

Med dem orden händer något som ingen någonsin skulle kunnat ana..

-

Kommentar: Den här delen var kanske inte så spännande eller rolig som ni kanske trodde men del 2 kommer att vara lite mer intressant..

Goodbye - Härlig paj! ;D

Kom på avslutet själv.. :D

Heyy!

Har tagit alla bilder till del 1 av simshistorien, så nu gäller det bara att skriva texten och få alla bilder på rätt plats.. Det blir mycket jobb, men förhoppningsvis värt

Så det här blir en liten presentation av några simmar från historien.

Steffanie May (Alias Steffa) - Grön

Steffa är huvudpersonen i historien. Hon har en snäll personlighet men e samtidigt lite orolig av sig. Hennes relationsstatus till hennes adoptivmamma är inte så värst lovade och hon har dessutom problem i skolan där hon blir retad, varför kan hon inte riktigt förstå.

Alexandra Lewis (Alias Alex) - Blå

Alexandra har en viktig del i historien, men kommer inte med förns del 2. Hon är hjälpsam av sig, gillar inte att luras eller gå bakom ryggen på andra och gör mycket för att folk/simmar runt om henne ska må bra.

(Jag vet att det är simmen som skulle bara vara lik mig men det var när jag gjorde henne som jag kom på storyn! Dessutom vill jag inte hålla på och jobba på en till tonårs sim och kasta bort den här..)

Diana May - Röd

Diana fokuserar så mycket som möjligt på hennes nya karriär inom musiken där hon får för sig att hon kan slå igenom. Hon gillar inte barn - framförallt dem som går henne på nerverna - och är lättretlig av sig, endå hade hon valt att adoptera Steffanie. För när hon såg Steffa första gången kunde hon inte låta bli att välja henne, hon kände att det var något speciellt med henne.

Jamina Lewis - Orange

Hon kommer med senare i historien.. Under flera år hade Jamina velat ha ett barn som sällskap, det var då hon hade hittat Alexandra som hon tyckte så synd om. När hon hört historien om hur det kom sig att Alexandra hade hammnat på barnhemmet så skrev hon snyftande under kontraktet där hon lovade att ta hand om henne. Det fanns så klart många att välja på barnhemmet men hon fasnade för just Alexandra.

-

Övriga kommer skrivas i Gråblå.

Vi hörs och störs! ;D